Debriefing är en metod som används allmänt för att hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser, särskilt för personal i yrken där sådana händelser kan inträffa. Metoden har kritiserats efter det att den introducerades av Jeffrey T. Mitchell (1983) under namnet ?Critical Incident Stress Debriefing? eller CISD. Kritikerna hävdar att metoden kan förorsaka mer skada en nytta.

Studien syftade till att undersöka polisers upplevelse kring debriefing. Studien undersökte hur polismyndigheten i Skåne län arbetar med debriefing och vad de kan utveckla samt förbättra. Litteraturgenomgången tar upp de sju olika faser som debriefing kretsar kring samt vilka förutsättningar som bör råda för att en debriefing ska kunna hållas. Studien är av kvalitativ art, fyra intervjuer med två kvinnor och två män genomfördes. Urvalspersonerna var två erfarna poliser samt två relativt nyutexaminerade poliser, förutsättningen var att de genomgått debriefing.

ABSTRACT The aim of this thesis is to illustrate how surgical operation theatre nurses perceive debriefing within emergency health care. The study has a qualitative design with semi structured interviews that have been performed with seven operating room nurses working in emergency health care. The strategic selection consists of professional operation theatre nurses working in emergency care at Uppsala University Hospital. The main goal of this thesis is to increase the understanding of debriefing and to highlight the need of debriefing after difficult or unexpected events in the emergency health care profession.The interviewed nurses perceive debriefing as an important way to develop the day to day work, but also as a way to unburden the staff at the time of bigger traumas. Even though the effect of debriefing is not univocally positive in the literature, the staff perceives that it reduces different kinds of stress.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention..

Bakgrund: I barnmorskans arbete inom förlossningsvården inträffar olika akuta obstetriska vårdsituationer som kan innebära risk för både den födande kvinnans och barnets hälsa och liv. Dessa situationer kan medföra att barnmorskan utsätts för risken att drabbas av emotionell stress. Forskning visar att debriefing kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att bearbeta sina upplevelser efter traumatiska vårdsituationer och därmed förebygga psykisk ohälsa. Forskning om debriefing inom barnmorskans kontext är begränsad. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva barnmorskors erfarenheter av debriefing efter akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad kliniskt verksamma allmän-sjuksköterskor anser att god omvårdnad innebär. Studien är av empirisk kvalitativ art och baseras på fjorton legitimerade sjuksköterskors dagboksanteckningar under en fjortondagarsperiod. Aktuell metod är inspirerad utifrån Flanagans critical incident metod. Materialet från dagboksanteckningarna analyserades och resulterade i fyra överkategorier lindring av patientens smärta, oro och ångest, synliggöra patienten, delaktiggöra patienten samt lyhördhet för patienten..

AbstractWorking with child and youth welfare is one of the most difficult challenges a social worker might face in the field of social work. Those who work with child and youth welfare are more exposed to stress and burnout than other comparable human service occupations. Research links the prevalence of stress and burnout to several key variables, such as demographics, working conditions and personality factors. In contrast, even though social workers in this field face many negative work-related problems they report a high job satisfaction. The aim of this study is to examine how uplifting and straining experiences affect social workers, who work with child and youth welfare, through the use of The Critical Incident Technique and interviews.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnadspersonal inom kommunens särskilda boende och korttidsboende upplever att vårda personer i livets slutskede.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med undersköterskor. Datainsamlingsmetoden baserades på Critical Incident Technique och som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I intervjuerna framkom att samarbetet till de övriga i teamet och närstående hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades. Omvårdnadspersonalen kände ibland att sjuksköterskan saknades i vissa omvårdnadssituationer. Fördelning av personal under dygnet bidrog till kontinuitet i samverkan.

The aim of this Master?s thesis is to investigate if the library can be a real partner for researchers in managing and dealing with their research information. In this study, six researchers have been interviewed about their problems with information management. This study uses the method Critical Incident Technique for the interviews with the researchers. This method focuses mainly on problems and what happens around those problems.

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka.

Aim: The aim was to investigate the ambulance nurses experiences during a specific ambulance missions that led to usage of LUCAS ?.Method: Participating ambulance nurses were randomly assigned from a total sample group of 12 women and 39 men. Five women and five men participated. Qualitative interviews were conducted, where the Critical Incident Technique approach was used. Collected interviews were valued using qualitative content analysis.Result: Interview texts were divided into three domains, 10 subcategories could be identified which were sorted into three categories.

BAKGRUND: Debriefingens användande är relativt nytt inom sjukvården och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsätts för många extrema och känsloladdade situationer, debriefing kan då vara något som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser på betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod användes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.